Som VD på Linkura har jag förmånen att dagligen träffa starka och kloka ledare och HR-direktörer. Det senaste året har jag märkt något som gör mig väldigt glad. Allt oftare börjar våra diskussioner i frågan om hur vi kan identifiera och arbeta med friskfaktorer istället för sjukfaktorer. Där vi tidigare vände och vred på rehabplaner och strategier för riskhantering pratar vi nu om att arbeta stärkande och förebyggande.

Det här är i en större kontext ganska radikalt eftersom vi vänder på allt som tillhör traditionellt hälsoarbete och börjar i frågeställningen ”Hur bra kan vi må?” snarare än det traditionella och mer defensiva ”Hur ser vi till att inte bli sjuka?

I den här texten delar jag några av de lärdomar och insikter jag fått från dessa dialoger och vårt arbete med friskfaktorer. Förhoppningsvis får du med dig både inspiration, kunskap och konkreta verktyg för hur du kan arbeta mer stärkande i din organisation.

Vad är friskfaktorer?

Forskning visar att arbetsplatser med låg sjukfrånvaro ofta kännetecknas av väl utvecklade friskfaktorer. Att låta hälsoarbete ta avstamp genom att jobba stärkande inom dessa områden är alltså mer effektivt än att enbart minimera risker och hantera uppkomna skador. Friskfaktorer har ur forskning definierats och listats enligt:

  • Ledarskap; närvarande, tillitsfullt och engagerat
  • Delaktighet och påverkansmöjligheter
  • Kommunikation och återkoppling
  • Rättvis och transparent organisation
  • Kompetensutveckling hela karriären
  • Prioritering av arbetsuppgifter *

Hur ser vi att arbete med friskfaktorer har rätt effekt?

Arbete med friskfaktorer kan å ena sidan tyckas enkelt – det är både sunt förnuft och tydliga punkter i en lista. Men av erfarenhet vet vi att det är svårt, eftersom det är komplext. En stor del handlar om kultur och ledarskap. En annan om att rusta medarbetare med kunskap och självinsikt kring den egna hälsan. Effekten kommer när en arbetsplats lyckas kombinera detta och skapa ärliga samtal kring hur vi mår och presterar så bra som möjligt.

Men, eftersom både mående och prestation är komplexa frågeställningar, med utmaning i att identifiera objektiva parametrar och där den subjektiva upplevelsen är av stor vikt, är det svårt att både prata om och att mäta och följa på ett greppbart sätt. Ändå måste vi bli konkreta för att arbetet ska ha effekt!

Ett konkret sätt att följa och få feedback på sitt arbete med friskfaktorer är att titta på hur arbetslivet påverkar den enskilde medarbetaren. Alltså dig och mig. Genom att ge oss tillgång till våra fysiologiska reaktioner på vår arbetsvardag, kan vi identifiera situationer som är hälsostärkande för oss och lära av dem så att de blir fler och längre. På samma sätt går det att identifiera situationer som är nedbrytande för oss och ur dem identifiera vad som praktiskt behöver ändras för att inte förbruka energi, glädje och mental kapacitet.

Kort och gott: göra mer av sånt som är bra och mindre av sånt som är dåligt. Men hur vet man då vad som är “bra” och “dåligt”?

Kan man mäta friskfaktorer?

Själva kärnan i arbetet med friskfaktorer är att vända på steken. I stället för att börja i risker och problem och undanröja dem, utgår arbetet från sådant som är stärkande och byggande. Det är ovant för oss och terrängen är svårnavigerad. Vi är ovana vid att bedriva förbättringsarbete genom att leta efter sånt som redan är bra, vi brukar göra tvärtom. Därför blir de extra viktigt med något att hänga upp arbetet på. Det behövs ett sätt att både identifiera och kvantifiera det vi jobbar med. Vi behöver kunna svara på frågorna:

  • Vilka scenarier är hälsostärkande?
  • ‘Hur mycket’ hälsostärkande är de?

Dessutom behöver de ha en koppling till arbetsvardagen. Det har inget värde för oss att veta att ett scenario är hälsostärkande, om det inte också är relaterat till en arbetsuppgift vi utför. 

Subjektivt eller objektivt? – Båda!

I mätande och följande av friskfaktorer behöver vi bry oss om både subjektiva och objektiva resultat, för att rikta fortsatta insatser.

Vi har redan ganska bra verktyg för subjektiv uppföljning av detta. Allt ifrån ärliga samtal och dialog, till digitalt orkestrerade enkäter och pulsundersökningar.

Utmaningen är att den subjektiva upplevelsen:

  • Bygger på att individen verkligen vet hur hen själv mår. Studier visar att vi faktiskt inte vet det särskilt bra. Hela 40% har fel i hur de skattar sitt mående när det jämförs med kroppens fysiologiska belastning. Och krasst, om vi verkligen visste hur vi mådde skulle ingen bli sjuk av stress. Vi skulle bromsa långt innan.
  • Allt är kommunikation. Det finns naturligt stråk av att vilja påverka mottagaren med vad man berättar. Kanske vill man förstärka något man är missnöjd med, eller hemlighålla något man själv oroar sig för. All respekt för det naturligtvis, men det gör datan i medarbetarundersökningar mindre relevant, eftersom det bara mäter vad medarbetare väljer att berätta, inte hur de verkligen känner.

Därför behöver det subjektiva datat kompletteras med objektiva dito. Vi behöver alltså fråga våra kroppar hur vi egentligen mår, eftersom vårt medvetande och kognitiva delar av hjärnan faktiskt inte vet. 

Hur mäter man mental kondition i realtid?

Ett utmärkt sätt att mäta mental kondition är genom att följa biomarkören hjärtfrekvensvariabilitet, HRV. Enkelt förklarat är det ett mått på kroppens förmåga att effektivt varva upp och varva ner över dygnet. Med kontinuerlig mätning av HRV går det att i realtid se när kroppen är under belastning och inte. Genom att kombinera kroppens egna data med reflektion kring den aktuella dagen, går det enkelt att veta vilka arbetsuppgifter eller scenarier vi mår bra i och vilka som är onödigt belastande. På så sätt kan vi utforska vad det var som gjorde att vi mådde så bra och använda den kunskapen till att helt enkelt skapa förutsättningar för mer av samma vara. 

En bild på en graf som visar hur friskfaktorer kan identifieras genom att mäta hjärtfrekvensvariabilitet.
Grafen visar en mätning av hjärtfrekvensvariabilitet över tid. Staplarna visar belastning/återhämtning. Hög blå stapel = mycket återhämtning = bra fokus och mående.

Praktiskt är det såhär man tränar sin mentala kondition. Med kontinuerlig mätning av kroppens reaktion på vår vardag kan vi lära oss vad vi mår bra av och inte. Helt enkelt göra mer av det vi mår bra av. Vi kan också lära oss att skapa förutsättningar så att vi kan må bra även i såna situationer då vi tidigare upplevt belastning eller stress. 

Ett sunt arbetsliv bygger på att värna om friskfaktorer och hälsa

Ett sunt arbetsliv är en samling medarbetare som mår och presterar bra. Nyckeln till framgång är insikten att vi alla är individer med olika förutsättningar och behov, även fysiologiskt, i nervsystem och hjärna. De faktorer som är stärkande för dig kan vara stressande för mig och vice versa. Därför måste seriöst hälsoarbete utgå från varje individ så att det skapar möjlighet för var och en att lära om sig själv och ger förutsättningar för att rigga sin arbetsdag så att man neurologiskt och fysiologiskt kan komma till sin rätt på bästa sätt – må bra och vara smart och glad!

Resultatet är en arbetsvardag som är fysiologiskt hälsostärkande. Det vill säga en möjlighet för dig och mig att gå lika glada och pigga till jobbet som hem från det och komma till vår fulla kapacitet däremellan.

*)https://skr.se/arbetsgivarekollektivavtal/arbetsmiljo/organisatoriskochsocialarbetsmiljo/friskfaktorer.9767.html